Ramlade över denna artikel på Sportbladet under morgonen. Hallenius på väg tillbaka till svensk fotboll och Hammarby. Inte speciellt oväntat, om du frågar mig. Hans tid som utlandsproffs har varit kantad av skador, bänkningar och diverse agentstrul. En flytt till Sverige känns därmed rätt naturlig. 

 

Här finns familj och trygghet, men också ett Hammarby med dålig produktivitet framåt och i ett desperat behov av hjälp. Linus är också dyrkad av dess supporterskala, vilket säkerligen skulle motivera honom att göra comeback i den grönvita tröjan. Tror dessutom att han skulle se det som ett svek gentemot Bajen, om han kritade på för en annan svensk klubb. 

 

Och även om vi med Sundsvallshjärta, inte skulle tacka nej till Hallenius underskrift, känns det nästintill orimligt. Det skulle vara ett definitivt steg tillbaka i karriären. Och dessutom tror jag hellre att han vill bli sedd som frälsare hos Hammarby, än att totalt börja om sin karriär och blicka mot norr. 

 

Noterbart ifrån gårdagens match mot Assyriska, var att nämnde Hallenius bekvämt satt på den norra läktaren tillsammans med flickvän och kollade på matchen. Dock finns familj och vänner i staden, så skulle inte ens tänka på tanken att driva igång något rykte på den fronten. 

 

Jag ser dock gärna Linus på svensk mark igen och tror att han skulle göra nytta hos Hammarby. Vilket förmodligen också skulle innebära ett uppsving för honom själv, både formmässigt och på den utländska transfermarknaden. Gissar dock på någonting kortvarigt, antagligen säsongen ut. Om han nu återvänder. 

 

Och på tal om Silly Season, så skulle jag vilja lägga fokus på Christopher Brandeborn som igår var bäst på plan under förlustmatchen mot Assyriska. Fick mest göra som han ville, visade prov på styrka och teknik, men också ledaregenskaper och potential. Säkerligen svår att få lös ifrån Assyriska, som även dom är ett någorlunda topplag. Och när det nu för Sundsvalls del, ryktas om tidigare provspelaren Rúnar Már Sigurjónsson, känns det ännu mindre troligt.